söndag 30 september 2012

Lite grus i Orange-maskineriet

Pågrund av omständigheter, sjukdomar och andra tråkigheter blir det inte tre inlägg i veckan ett tag framöver, utan det blir högst sporadiskt, när de inläggen dyker upp och hur länge det sporadiska varar vet jag inte, det visar sig.

Det är tråkigt men vissa omständigheter rår man inte för. Jag orkar inte just nu. Men titta gärna tillbaka någon gång lite då och då så kanske det har dykt upp något litet inlägg från mig. Om jag känner mig själv rätt, kommer jag säkert inte att kunna hålla mig ifrån bloggen helt.

God höst så länge!

Kram på er alla fina ute där!

lördag 22 september 2012

Gammal och ung Aster

Den är så fin Röd Aster av Stig Lindberg. Jag hittade gräddsnipan för 20 kronor på en loppis för kanske ett år sedan. Väl på hyllan hemma såg den rätt ensam ut. Jag sparar inte på den servisen men jag kan ju inte bara ha gräddsnipan.

Gammal gräddsnipa och ny burk - ett omaka men lika par


Ju längre tid jag hade den lilla gräddkannan ju mer gillade jag den. Jag bara älskar den röda klara färgen. Idag köpte jag en nyproducerad burk med korklock för dyra pengar (jag tror inte ens den burken gjordes förr heller) för att göra gräddsnipan sällskap.

Döm om min förvåning att på några av burkarna hade färgen skavts av rejält och hamnat i tredje sorteringen. Inte andra, utan tredje sortering! Ändå tog butiken samma pris på dem som för de burkar där dekoren var helt intakt. Sjukt, det tyckte butiksexpediten också.

Snipan har mörkare färg än den nya burken.  Dekoren ser inte heller lika perfekt eller tillrättalagd ut som den nya. På de gamla Röd Aster var dekoren handmålad, det gör de väl knappast på nyproducerat  Gustavsbergsporslin? Mer charm i de gamla prylarna - som vi redan konstaterat. Men jag gillar iallafall min burk - så det så. 

tisdag 18 september 2012

Mmm Marabou...

Den där pojken kunde ju ha föreställt
kakmonstret Madame. Fint illustrerad
reklam med värme och charm.
....Den slogan känner du väl igen från reklamen på bio och tv?  Det är skådespelerskan Yvonne Lambard som ligger bakom det välbekanta uttrycket. Marabous första reklamfilmer kom i slutet på 60-talet.

Jag ska väl inte ljuga och säga att jag inte är svag för Marabou - jag både älskar chokladen och de charmiga gamla burkarna och förpackningarna.

Inte har du väl missat företagets gamla förpackningar med storken på, de är otroligt charmiga enligt mig. I slutet på 60-talet flög storken sin kos och ersattes av snirkliga bokstäver som fortfarande finns på förpackningarna. Mannen bakom den nya designen var den svenska formgivaren Sigvard Bernadotte.

Marabou idag är väl mest känd för sin goda choklad. I en bakbok, reklamhäfte för företaget från 1934 finns äldre bilder och massa recept. Varje bakverk skulle naturligtvis innehålla något av Ergo cacao, Marabou vanillinpulver eller bakpulver. En ganska charmig receptbok tycker jag och den köpte jag billigt på loppis.

Roligt att se är också bilderna inifrån chokladfabriken samt Marabouparken i Sundbyberg som Marabou erbjöds att köpa av Sundbybergs stad på 30-talet. Villkoret var att även allmänheten fick tillgång till den park som man planerade för personalen på fabriken. I arton år mellan 1937–1955 arbetade den framstående landskapsarkitekten Sven Hermelin med parken.

Mer om Marabous historia (företagets egen sida)

Mer om Marabouparken (parkens egen sida)

Källa: Marabou och Marabouparken


Manikyrsalong? Roligt att det fotograferas för ett recepthäfte


Alla viktiga bakingredienser som måste finnas med när man bakar


Det måste vara en stor burk bakpulver som är lika stort som barnets halva överkropp.
Också en charmig bild.


































lördag 15 september 2012

Tavlorna från 60-talet snart hemma!

I går fick vi äntligen se våra tavlor. Du kanske minns att vi i ett tidigare inlägg skrev att vi fått planscher i orginal från slutet av 60-talet. Vi vet att de är original för han vi fick dem av hade köpte dem i New York och London på den tid det begav sig. De är ju bara för tuffa!

New York-tavlan  har den klassiska silhuetten i grön-blå färg, den andra är staden London och den påminner om den tecknade stilen från Beatles Yellow Submarine eller från Monty Python. Vi blev så nöjda! På väggen hemma kommer de att se så maffiga ut!

Men ni får bara se en liten bild av våra tavlor-en sneakpeak, det kommer självklart en bättre bild sen när de hamnat på väggen hemma hos oss!


Tavlor från London och New York från cirka 1968

Inte helt uppåt väggarna!

måndag 10 september 2012

Sov som en kung på Marimekko

Nyligen fick vi hem våra påslakan-set från Marimekko. Visserligen nyproducerade. Men snyggt är det iallafall.

Nu när jag tänker efter så är jag alldeles för finkänslig. Jag skulle aldrig komma på tanken att köpa begagnade sängkläder för hygienaspektens skull.

Men nu ser ju sängen så inbjudande ut att det är dags att gå och lägga sig. Godnatt på er!

Kaivo från Marimekko, formgivare Maija och Kristina Isola



lördag 8 september 2012

Från Ax till Gråsten. Antikvärldens dag 2012.

Antikvärldens dag i Solnahallen. Flera säljare vittnade om svårsålda saker och färre människor som besökte mässan. Kanske har flera av Antikvärldens läsare gått över till tidningen Retro? Jag trodde faktiskt att köerna skulle vara längre vid öppningsdags då insläppet från början var för tidningens läsare. En liten gissning bara. Själv tyckte jag det var lagom med folk och att mässan var trevlig.

Våra fynd idag

  • Två gröna Viola Gråsten-filtar från Tidstrand
  • sex stycken assietter och ett fat: Ax av Berit Ternell med glasyren Astra för Upsala Ekeby, Gefle. Tack Form55 för informationen.
  • Erik Kold-burkar

  • Viola Gråstens fina filtar















    Berit Ternell, Ax, Upsala Ekeby, Gefle














    Erik Kold-burkar















    Några bilder från mässan
    Rosa kaffebryggare?  - gräslig enligt mig









    Emaljskyltar



    Kodeinfosfatkakor??

    Fina blomkrukor 

    Cool dammsugare

    Plåtburkar och andra nostalgiprylar


    Lampa som mätte 1.20 i höjd

    Snygg plåtburk med "glasruta"
     
    Cool handväska

    tisdag 4 september 2012

    Retro eller inte? Reflektion samt en fulsnygg pappershållare

    Orange heter min blogg. För mig symboliserar färgen orange både en retro-era och flera tuffa saker. Vad är egentligen retro i dina ögon? Är det allt som är från tiden 1950 till 1970?

    Nej, vi har nog alla en egen syn på vad retro är. För mig är ovanstående tidsaspekt viktig. Nya saker från 80-talet och framåt räknas inte in. Ibland kan enstaka saker från 40-, och 80-tal också vara retro. Hur ska jag förklara det då? Jag kan inte. Jag bara vet att det passar in med stilen jag gillar och som är retro för mig. Förstår ni vad jag menar?

    Hållare med mer skrikigare orange färg i verkligheten
    Jag gillar allt möjligt från 1950 till 1970-tal (såklart inte bara orangea prylar om det nu var någon som trodde det). Porslin, filtar, tyger, teakmöbler, plexisaker, teknik, teakbrickor, keramik och små prylar ingen tänker på, som risägg att ha i påskriset. Detta innebär dock inte att jag tycker alla prylar från 1950 till 1970 är snygga bara för att de är retro eller/och har orange färg. 

    Något som till exempel inte är retro för mig är saker gjorda i furu från 70-talet. Minns ni de obekväma sofforna som hade vävt tyg på dynorna? Eller de fula julstjärnorna som sattes upp i fönstren till jul? Huuua. Portförbjudet hemma hos madame. 

    Ta denna hållare för hushållspapper. Den är från tiden, retro, orange samt också håller papperet på plats. Men jag är kluven till den. Den skulle vara så snygg i mitt tycke om det inte vore för den orangea färgen. Jag har dock inte bestämt mig om jag gillar hållaren eller inte. Men den fyller sin funktion. Det sistnämnda är viktigt. Jag använder alla mina retrosaker - vissa med försiktighet, andra varje dag som tåliga slitgrejor som förgyller hemmet. Att köpa saker jag inte kan använda bara för att de är dyra eller är retro är slöseri med pengar för mig. Vem vill bo i ett museum?

    måndag 3 september 2012

    Träning för öga, hjärta och fötter - boka kalendern för fynd- och prylhelg

    Ojojoj, i helgen som kommer får nog alla sinnen, ben och fötter motion - det blir förhoppningsvis en riktig pryl- och retrohelg. Den 8 september är det antikvärldens dag i Solnahallen och dagen därpå 2km loppis i Aspudden.

    På båda arrangemangen har jag hittar riktigt roliga saker. Förra året fyndades bland annat en rad seriealbum som annars kostar skjortan i seriebutikerna. På antikvärldens dag köpte jag äldrenummer av tidningen Form och andra småprylar till köket. Undrar vad det blir för saker i år? Jag räknar iallafall med att hitta något roligt.

    Det vi i allafall vet att vi vill ha är fint väder när vi är i Aspudden! Som sommaren har sett ut hittills kan kanske ett litet paraply eller ett lätt regnställ vara bra att ha med sig.

    Vi ses väl därute i vimlet? 

    söndag 2 september 2012

    Cylinda - snygg som få

    Cylinda-Line av Arne Jacobsen

    Hallå där. Ser du oss? Är vi inte vackra så säg? Är du säker på att du inte vill ha en kopp kaffe? På bordet i vardagsrummet hos nära & kära står en bricka med kaffekanna, gräddkanna och skål. De är Coola och stolta som få.

    Det är som om de pratar direkt till dig. Så gör inte vilket brickset som helst. Det här ingår i köksserien Cylinda-line som formgivits av den danske formgivaren Arne Jacobsen för företaget Stelton. 


    Originalmärkning


    Fakta
    Jacobsens serie Cylinda-line i rostfritt borstat stål kom ut på marknaden 1967. Serien vann priser som ID-priset 1967 av Selskabet for Industriel Formgivning samt International Design Award 1968 av The American Institute of Interior Designers.

    I serien Cylinda-Line ingår flera delar som vattenkanna, tekanna, sockerskål med mera. Enligt Wikipedia fanns ursprungligen 18 delar i köksserien, men Jacobsen fortsatte designa fler delar och fram till sin död fanns hela 34 stycken. Cylinda-Line finns att köpa nytillverkad i butik.

    Källor:
    Wikipedia
    Design on line