tisdag 29 oktober 2013

Så hände det då tillslut. Tyvärr...

Det här är inget roligt inlägg, En vän har blivit bestulen, haft inbrott. 

Det var inte upp och nervänt i hela radhuset för att tjuvarna eventuellt skulle hitta något av värde. Det var ytterst medvetet och de som stal visste vad de ville ha. Den gamla vackra 50-tals klockan i köket, party-glasen från Johansfors, grafiska tavlor från 50-talet, Kay Bojesen träfigurer...De måste haft ganska bråttom sa min kompis eftersom det fanns finare saker att ta, men det var det som var uttalat mest känt som blev stulet. Såklart att hon är ledsen, det var ett angrepp på den personliga integriteten och en vetskap att obehöriga snokat i hennes hem. För att inte tala om sakerna som hon ärvt eller kanske sparat till länge eller som har ett stort affektionsvärde.

Min vän är glad att de till exempel inte tog flera tavlor, märkeskläder, Pistillo-lampan eller ryamattan från Marimekko. Däremot tror hon att tjuvarna fick idén till inbrotten  från Instagram. Hon är också rädd för att hennes släkt ska drabbas. "Så här ser det ut hos dem och de har de här fina sakerna". "Jag har de här fina sakerna som jag har fått från den personen." 

Genom ett krossat fönster tog de sig in i huset. Det här är så tråkigt och hon har tagit bort sig från Instagram. Själv undrar jag hur mycket jag ska visa och avslöja i bloggar och övriga sociala medier. Vilka går att lita på? Det är så tråkigt, för mig har bloggar och Instagram varit outtömliga källor på information om designers och formgivare, när de gjordes och var. Det skulle vara så tråkigt om flera gjorde som min vän-stängde sina konton, även om det är fullt förståeligt. Då skulle det vara som att få idioter förstör för så många.

Tråkigt, tråkigt och nej, allt mitt är inte ditt. När ska folk lära sig liksom? Nej, tur är att det är ganska ovanligt hittills denna typ brott. Men en sak är säker. Försiktigare kommer jag att vara när jag gör inlägg hädanefter. Har jag avslöjat för mycket nu?

5 kommentarer:

  1. Detta får en att tänka till både en och två gånger....... *klurar*
    Jag har varken namn, adress eller telefonnummer i min blogg. Inte ens e-mailen har mitt riktiga namn, men vill man så kan man nog räkna ut var jag bor. Dock hoppas jag på att mina ägodelar inte är tillräckligt attraktiva och av den volym så det är värt att göra inbrott hos mig!

    SvaraRadera
  2. DeBeer: Visst är det så att man tänker både en eller två gånger nu innan man gör inlägg. Nu har min vän inte heller varit den som skyltat med namn, telefonnummer eller adress. Men det går ju att som du säger säkerligen att räkna ut om man vill. Det är bara blä att det verkligen finns dem som vill. Och hon hade inte heller enligt mig mer retroprylar än någon annan, men den smaken är ju helt subjektiv såklart. Man får hoppas att det var en engångsföreteelse.

    SvaraRadera
  3. Detta är anledningen till varför man ska ha begränsad profil på Instagram och bara släppa in sina vänner och de man känner. Samma sak på Facebook, ingen öppen profil.

    Problem solved!

    SvaraRadera
  4. Nej, fy så hemskt! Jag har inte alls börjat med instagram, så jag vet inte ens hur det fungerar, men jag har alla uppgifter på bloggen om någon vill snoka var jag bor :( Tur att man egentligen inte har några riktiga dyrgripar hemma, men ändå, jag tycker det är riktigt otäckt. Jag vet ju att man också ska vara försiktig med att tala om att man ska åka på semester, men inbrott annars har jag inte tänkt på.

    SvaraRadera
  5. Ja, detta är ju verkligen tråkigt. Visst finns risken, men man ska inte överdriva den tror jag, uppgifter om en person och vad den har hemma kan ju komma från en massa olika håll. Det skulle lika gärna kunna vara en bekants bekant som spridit detta, så jag tror inte man ska vara så rädd för att dela med sig. Grejen är ju att göra det med förstånd. Självklart så ska man inte ha en öppen Facebook-profil, det finns ju ingen anledning, man kan ju dela bilder och inlägg och sen ändra rättigheterna efteråt till offentlig på enstaka inlägg eller bilder. På instagram är det svårare, jag har valt att ha en öppen profil där, annars hade man inte kunnat sprida bilder som man vill. De som jag inte känner och som har stängda profiler struntar många i att följa, framför allt de som inte skriver ut något om vad de visar bilder på. Jag brukar i princip aldrig fråga en person som har stängd profil/flöde om jag kan få följa, det känns som om dessa personer i de flesta fall mest visar personliga bilder, då är det ju ointressant om man inte känner personen...

    Jag tror att sannolikheten att någon ska hitta hem till mig och plocka grejer är liten om jag inte är väldigt oförsiktig, dvs skriver på Facebook att jag åker bort, men jag bor ju inte i storstad förstås, det är förmodligen värre där.

    SvaraRadera